h a g g a b

Detta hände när jag pluggade och fick för mig att jag skulle ha en bil. Som student ville jag såklart ha en liten, bensinsnål, billig bil som passade bra för stadskörning. Jag besökte en bilhandlare och fastnade för en bil som passade mina behov. Provkörning genomfördes och sen var det dags att förhandla...

Till min nackdel (skulle det visa sig) hade jag med mig företagsledaren som fick gliringar av säljaren som tyckte att han "såg tät ut". Inte bra när man ska pruta... =) Vi kom i alla fall överens om ett pris och jag skulle hämta bilen ett par dagar senare. 

Dagen efter fick jag kalla fötter och ångrade mig... Vad fan skulle jag med denna symaskin till? En liten konservburk på hjul. Så typiskt mig att göra något imuplsivt och sen tänka till en andra gång. Jag ringde till försäljaren, en man otäckt nära pension som tydligen VÄLDIGT gärna ville sälja den här bilen, och svalde min stolthet. Jag skyllde på att min arbetsgivare vid detta tillfälle samma dag hade meddelat att det skulle bli nedskärningar på personal och att jag förmodligen skulle få jobba mycket mindre om jag ens skulle få vara kvar. Efter en lång diskussion om hur dåligt jag mådde så tog han fram sitt oanade ess i rockärmen och sa följande: "Du verkar ju vara en bra grabb, jag kanske kan ordna jobb åt dig varannan helg på macken här intill..." 

FAN..!

Det hade man ju inte räknat med... Tänk er mig åka omkring i en bil jag inte vill ha, jobba jämna helger på mitt vanliga jobb och udda helger på en bensinstation som jag inte egentligen skulle behöva... 

Till slut gick han med på att bryta avtalet i alla fall, tack och lov... Så kan det gå!  

//Fredrik